Vicktoria - Mamma & gravid ♡

Allt började med att jag hade ont några dagar innan William föddes. Det började på allvar med värkar på Onsdagkväll den 22 April. Jag ringde till förlossningen flera gånger den kvällen men de enda jag fick till svar var att jag skulle ta alvedon och duscha/bada varmt.

 

På Torsdag den 23 April åkte Henrik iväg till jobbet som vanligt på morgonen. Jag hade varit vaken ända sedan klockan 5 med värkar. Klockade dom och duschade varmt. Jag la mig även i soffan med vetekudde och åt alvedon. Men inget hjälpte. Till slut orkade jag inte längre utan jag ringde Henrik och storgrät, han kom hem direkt! Sedan ringde vi förlossningen en gång till och då fick vi komma in vid 10 tiden.

 

Sagt och gjort, vi packade det sista i BB väskorna och åkte in till Borås. Vid 10 fick vi komma in och träffa en sköterska på Antenatalavdelningen, jag fick sitta med CTG och hon undersökte om jag hade öppnat mig något. Det visade sig att jag redan hade öppnat mig 4 cm! Så skönt, vi fick komma in i ett förlossningsrum vid 11, sedan var det bara att kämpa med värkarna och vänta.

 

I början gick allt kanon bra och jag öppnade mig jätte fort till 9 cm. Jag klarade mig bra med endast lustgasen och pilatesboll. Vid 17 tiden gick vattnet medan sköterskorna undersökte mig, värkarna som kom efter det var helt obeskrivliga. Det gjorde så fruktansvärt ont, så därför var jag tvungen att få EDA för att orka med. Efter läkaren satt EDA så fick jag även värkstimulerande dropp. Allt stannade av och jag öppnade mig inte mer än 9 cm.

 

När klockan började närma sig 00 på natten så började sköterskorna pratat om kejsarsnitt. Då hade jag varit inlagd och kämpat med mina värkar sedan klockan 11, alltså nästan 12 timmar på förlossningen. Det bestämdes fort att det skulle bli kejsarsnitt istället och jag förbereddes med en gång för operation. Så klockan 01.03 föddes vår perfekta lilla William.